måndag, november 15, 2010

Att GBY eller att inte GBY?

Ett tänkvärt och inlevelsefullt inlägg kom händelsevis samma dag - idag! - som jag förde en ganska lång konversation med en bekant som berättade att hon överväger en GBY. Angående mitt gamla inlägg:

http://ettliveftere.blogspot.com/2009/09/varfor-overvager-man-egentligen-gby.html

har det starka drag av skröna, vad gäller bland annat teskedsmatning efter den första tiden efter op och kolsyrade drycker. Det är jag faktiskt glad över både att jag hade fel och att någon påpekade detta. Rättelse skall vidtagas å det snaraste.

Varför, var min spontana fråga. Alltså till min bekanta. Den personen har sett mig förlora en hel del i vikt och fått ta del av den faktiska klassresan en rejäl viktminskning innebar för mig. Vederbörande är även förtrogen med mitt tillvägagångssätt; LCHF. Efter att ha provat "allt" *) har nu vägs ände nåtts; dags för GBY. Litet så i alla fall gick resonemanget. Vi diskuterade matvanor och hon äter som folk gör mest, hemlagat, matlådor och hämtsallader. Med kanske ett enda litet, eller ja, ganska stort undantag; ett högt och ständigt godisintag.

Till sist har (bland annat) denna vana lett till en övervikt som blivit begränsande på flera sätt; dels fysiologiskt men också i utövandet av såväl sitt yrke som det stora intresset i livet. Utseendet lär ju inte förändras nämnvärt menade jag på; GBY eller vad som helst kan ju kallas viktminskningsstrategier – inte gör-om-mig-strategier. Utseendet var hon nöjd med, med rätta.

GBY kan ju kallas för quickfix; under min LCHF-resa i livet har jag stött på en del personer med såväl lyckade som mindre lyckade ingrepp bakom sig. De har varit vänliga och förtroendefulla att berätta om hur det gick, de utsagorna har delvis ändrat min syn på GBY som livsstilsingrepp. Men epitetet quickfix känner jag är rätt så anknutet i min värld till GBY och liknande grejer; det adresserar inte det som ledde till problemet med att äta sig överviktig. Bara vad problemet ledde till, övervikt. Risken är att beteendet överätande, när det inte är möjligt längre, kan kanaliseras på andra sätt till exempel alkoholintag.

GBY är ett enormt ingrepp, där mycket kan gå snett, flera omoperationer är vanligt liksom klinisk depression. Men huvudproblemet är att lika litet som LCHF ändrar din insida gör GBY eller något annat det alldeles av sig självt. Min anekdotiska erfarenhet av GBY är att GBY till sist tycks ha blivit en "nödutgång" för de personer som jag talat med. För vad är egentligen viktökningen ett uttryck för? Det finns lika många berättelser som individer med viktproblem, den saken är klar. Det kom jag på idag under samtalet, hon jag pratade med tyckte det var en rätt passande liknelse. Frågan är vart nödutgången leder ut någonstans; ut på mittfilen på E22? GBY är inte ett tecken på svaghet eller karaktärsbrist, men det är bokstavligt och bildligt en återvändsgränd vad gäller din kropp och ditt inflytande över den. Den blir aldrig densamma, på gott och ont. Min spontana teori är att det även under GBY, blir möjligt att nå insikt om varför man använde mat destruktivt. Men jag är glad att jag slapp ta den farliga och slitsamma omvägen.

För jag kan ju blaja om att min övervikt bara handlade om hunger och att jag till sist funnit ett sätt att äta som gör mig ohungrig. Men det stämmer inte i bemärkelsen att det är enda och hela bilden, maten hade blivit en följeslagare att luta sig mot i vått och torrt. Det fanns alltid en anledning till att äta; ledsen, glad eller för att fira you name it. Jag har aldrig varit för sjuk eller för ledsen för att äta – eller ohungrig. Det tillståndet hjälper inte LCHF mot, den känslan är ett uttryck för något annat i mig. En historia som börjar med en tjock själ.

Men LCHF gav mig sinnesro att tänka och det ledde till ett mod att inse att saker måste förändras, men utökade även mitt perspektiv på saker som blivit möjliga att förändra men jag innan hållit för omöjliga; varför var det så?

Den svaret slipar jag på ännu, kommer nog göra det hela livet. Men utan vilja till förändring kan du inte förändras i grunden, det blir bara att fixa till utanverket.

Men:

Du duger, du duger precis som du är. Det måste du lära dig att tro på, för det finns så många som är beslutsamma i att ge dig känslan av motsatsen. Den känslan leder till tankar som leder till handlingar som inte är bra för dig. Inom KBT-litteraturen används uttrycket tankefel som låter ganska normativt, men handlar om tankebanor, falska antaganden och föreställningar som får menlig inverkan på individens försök att leva sitt liv rätt med utfall den önskar sig.

In lard we trust.

P.s. Ringen är ju för stor nu förresten, tappade den nästan på Willys, får snickra till den i Egypten.

*): Utom LCHF

2 kommentarer:

  1. Tack för dina tänkvärda rader!

    /Nikki

    SvaraRadera
  2. GBY = en ersättning för "karaktären" du inte har (jooo,just de e) :) LCHF = den du egentligen är utan en massa "tjafs" och onödiga kh - risken vid op och att( aldrig) kunna dricka dig(vattten) otörstig om du arbetar i ditt anletes svett vilket de flest av oss gör.

    SvaraRadera