måndag, augusti 31, 2009
Keep the fire alive
3 hårdkokta ägg, flingsalt och 2 matskedar KRAV-majonnäs. Bra om man inte är hungrig men vill hålla förbränningen igång. Ibland ids man inte äta eller laga, ägg är perfekt.
Måndag morgon, måndag morgoon *sjunga*
Ja, måndag igen. Imorgon börjar skolan på allvar igen. Med det behovet av en massa instressanta lösningar vad gäller mathållning. Äta frukost järnet och skippa lunchen? Äta vanlig frukost och ta med något att äta? Airams fläskpannkaka lät ju fin.
Dags att mäta sig igen imorgon, brukar låta det gå två veckor emellan. Jag ser nu att jag för två veckor sedan vägde 150,3 i exceldokumentet jag upprättat för ändamålet. Första träffen med Nicole mätte vi och vägde vi oss, nu har hon lovat att med sin nya våg när vi ska ses igen.
Det är roligt med sjunkande vikt, men det är bäst när kläderna sitter bättre. Ska testa litet tröjor idag.
Ses sen.
Dags att mäta sig igen imorgon, brukar låta det gå två veckor emellan. Jag ser nu att jag för två veckor sedan vägde 150,3 i exceldokumentet jag upprättat för ändamålet. Första träffen med Nicole mätte vi och vägde vi oss, nu har hon lovat att med sin nya våg när vi ska ses igen.
Det är roligt med sjunkande vikt, men det är bäst när kläderna sitter bättre. Ska testa litet tröjor idag.
Ses sen.
söndag, augusti 30, 2009
Tågordningare
För att hitta nya vinklar på viktminskningen och för att inte tråka ut sig till döds tror jag det är viktigt att återuppfinna sig själv och ha ett mål i sikte. Jag har inte bestämt mig för nästa mål, för i dagarna jag uppnår jag mitt första: 10% viktminskning. Ett bra tips från viktväktarna, allt är inte kass med fetmans evil empire. I stort sett allt, men inte tvär-allt.
I höstas vägde jag 163 kilo och nu visar vågen 147 kilo; min berg-metafor är rätt så passande. Det är en del plagg som börjar sitta skapligt, men inga gamla favoriter går på riktigt än men det är snart dags. Jag har en fantastisk vintage Peak Performance-jacka som kostade en förmögenhet 1994, den har jag inte använt på *host* några år. Nästa vinter.
Oavsett vilken framgång LCHF har ur viktminskningshänseende är det ändå viktigt att tänka på att om man har ett BMI i taket får och måste viktminskningen ta tid. På ett sätt är det overkligt att vikten rasar av en, men det var väl dags att jag var öppen för det här projektet.
Lunch var 5 stycken Bullens pilsnerkorv, hade inte någon större aptit och ville ut med lilla älsklingen. Middag blev sallad, lax med dill och citron och en fullfetts créme fraiche-sås med en halv deciliter Vensk kallpressad rapsolja i för att bygga upp fetthalten. Det var gott.
Provade att ta en bit ost en stund innan maten för att sätta igång maskineriet, tror det kan vara en bra grej. Men är du hungrig mellan målen äter du helt enkelt för lite, tre mål mat tror jag är ett bra riktmärke.
Äggröra, grädde och ½ paket bacon blev en hygglig start på en annars rätt seg dag, men nu börjar det ordna till sig för att parafrasera Sällskapsresan.
För övrigt anser jag att stärkelsekolhydrater inte direkt är av godo. Redan på en Finn Crisp får jag blodsockersvänging, utan att ha det minsta problem med blodsockret efter min senaste test inför gastric bypass som tack och lov inte blev av.
En uppväxt på mackor kunde inte bli mer fel.
I höstas vägde jag 163 kilo och nu visar vågen 147 kilo; min berg-metafor är rätt så passande. Det är en del plagg som börjar sitta skapligt, men inga gamla favoriter går på riktigt än men det är snart dags. Jag har en fantastisk vintage Peak Performance-jacka som kostade en förmögenhet 1994, den har jag inte använt på *host* några år. Nästa vinter.
Oavsett vilken framgång LCHF har ur viktminskningshänseende är det ändå viktigt att tänka på att om man har ett BMI i taket får och måste viktminskningen ta tid. På ett sätt är det overkligt att vikten rasar av en, men det var väl dags att jag var öppen för det här projektet.
Lunch var 5 stycken Bullens pilsnerkorv, hade inte någon större aptit och ville ut med lilla älsklingen. Middag blev sallad, lax med dill och citron och en fullfetts créme fraiche-sås med en halv deciliter Vensk kallpressad rapsolja i för att bygga upp fetthalten. Det var gott.
Provade att ta en bit ost en stund innan maten för att sätta igång maskineriet, tror det kan vara en bra grej. Men är du hungrig mellan målen äter du helt enkelt för lite, tre mål mat tror jag är ett bra riktmärke.
Äggröra, grädde och ½ paket bacon blev en hygglig start på en annars rätt seg dag, men nu börjar det ordna till sig för att parafrasera Sällskapsresan.
För övrigt anser jag att stärkelsekolhydrater inte direkt är av godo. Redan på en Finn Crisp får jag blodsockersvänging, utan att ha det minsta problem med blodsockret efter min senaste test inför gastric bypass som tack och lov inte blev av.
En uppväxt på mackor kunde inte bli mer fel.
torsdag, augusti 27, 2009
Tågordning
Provade idag att lägga kh sist i måltiden, ska köra det ett tag. Tar ju ett tag tills vi träffar vår LCHF-konsulent, kör litet Sten Sture tills dess. Skippar även mellanmålen, har dragit på mer fett till måltiderna och det hjälpte mot extrasuget jag vissa dagar upplevt.
Frukost:
2 lantägg
½ pkt bacon
25 g smör på extra
Lunch:
2 korvar (5 g kh/100 g)
½ pkt bacon
räksallad
Middag:
2 st 200g grillade blandfärsbiffar (rå vikt) med prästost ca 35 g
2 cm slanggurka och 1/4 tomat
1 saltgurka egen inläggning (mmm!) *)
bea
= Mätt. Dricker kanske 2,5 liter vatten plus ett par koppar kaffe. Vikten går stadigt nedåt, för den som undrar.
*) det rekommenderas att prova använd bara 1 msk socker till 1,5 liter lag istället för 1 dl eller vad det står, litet socker får man ha. Den som ätit burgare på HRC vet hur gurkan smakar i så fall. Dillfrön, krondill och pepparrot är ett måste. Supergott och halvbilligt, men framför allt vet du hur mycket socker och annat som är i. No E!
Frukost:
2 lantägg
½ pkt bacon
25 g smör på extra
Lunch:
2 korvar (5 g kh/100 g)
½ pkt bacon
räksallad
Middag:
2 st 200g grillade blandfärsbiffar (rå vikt) med prästost ca 35 g
2 cm slanggurka och 1/4 tomat
1 saltgurka egen inläggning (mmm!) *)
bea
= Mätt. Dricker kanske 2,5 liter vatten plus ett par koppar kaffe. Vikten går stadigt nedåt, för den som undrar.
*) det rekommenderas att prova använd bara 1 msk socker till 1,5 liter lag istället för 1 dl eller vad det står, litet socker får man ha. Den som ätit burgare på HRC vet hur gurkan smakar i så fall. Dillfrön, krondill och pepparrot är ett måste. Supergott och halvbilligt, men framför allt vet du hur mycket socker och annat som är i. No E!
onsdag, augusti 26, 2009
Testfastande
Ingen frukost idag, lunch klockan 1130. Var inte hungrig, alltså åt jag inget. Intressant känsla, cyklade litet över en mil utan nämnvärt sänkt ork. I motvind =)
tisdag, augusti 25, 2009
Vilken soppa ...
Soppa för två hungriga och en lunch.
35 minuter
Spisen
Ingredienser: lax, pangasius, kolja och räkor. 1 dl matlagningsvin, 1 dl riktigt vin, 4 dl vispgrädde, flingsalt och nymalen peppar.
Inget fusk, bara njutning. Låt laxen koka med en bra stund innan för att slippa buljongtärning. Försök använda minst en KRAV-märkt fiskingrediens och bara en portionsbit odlad lax, för det räcker.
Börja med att skiva en morot med potatisskalare (nånting måste man ju ha den till numera) på tvären och skiva en halv purjolök fint, fräs i mycket smör och låt sedan puttra i grädden och matlagningsvinet i ca 7-8 minuter. Laxen först, låt skinnet vara på, förresten och puttra 10 minuter. Sedan resten av fisken 10-15 minuter till på halva värmen och räkorna 3 minuter innan det är helt klart. Gör rejäla munsbitar av fisken inget dutt.
Ha färsk cayennepepper att toppa med och aioli på KRAV-majonnäs eller hemlagad och färsk vitlök med havssalt i. Då slipper du salta soppan så.
Jag hade en skiva Finn Crisp vid sidan till första tallriken, den kunde jag haft och mistat.
Natti natti, sov så gott.
35 minuter
Spisen
Ingredienser: lax, pangasius, kolja och räkor. 1 dl matlagningsvin, 1 dl riktigt vin, 4 dl vispgrädde, flingsalt och nymalen peppar.
Inget fusk, bara njutning. Låt laxen koka med en bra stund innan för att slippa buljongtärning. Försök använda minst en KRAV-märkt fiskingrediens och bara en portionsbit odlad lax, för det räcker.
Börja med att skiva en morot med potatisskalare (nånting måste man ju ha den till numera) på tvären och skiva en halv purjolök fint, fräs i mycket smör och låt sedan puttra i grädden och matlagningsvinet i ca 7-8 minuter. Laxen först, låt skinnet vara på, förresten och puttra 10 minuter. Sedan resten av fisken 10-15 minuter till på halva värmen och räkorna 3 minuter innan det är helt klart. Gör rejäla munsbitar av fisken inget dutt.
Ha färsk cayennepepper att toppa med och aioli på KRAV-majonnäs eller hemlagad och färsk vitlök med havssalt i. Då slipper du salta soppan så.
Jag hade en skiva Finn Crisp vid sidan till första tallriken, den kunde jag haft och mistat.
Natti natti, sov så gott.
måndag, augusti 24, 2009
Bra (skånska) grejer - det ska vara gott att leva
Viby gårdsbutik - ägg och annat
http://vibypotatis.agriprim.com/?p=884&m=590
Mossagården skåne, men även: Halland, Småland, Göteborg, Floda och Jonsered och Stockholm (endast jämna veckor)
http://www.mossagarden.se/index.php?controller=region&action=select&back=387
Längtar du efter en halv ko?
http://www.bondenara.se/
(Det gör jag, men bor i fel landsända)
http://vibypotatis.agriprim.com/?p=884&m=590
Mossagården skåne, men även: Halland, Småland, Göteborg, Floda och Jonsered och Stockholm (endast jämna veckor)
http://www.mossagarden.se/index.php?controller=region&action=select&back=387
Längtar du efter en halv ko?
http://www.bondenara.se/
(Det gör jag, men bor i fel landsända)
Inatt jag drömde ...
Fy fasen. Jag drömde att jag hamnade under kniven inatt. Att jag vaknade upp på sjukhuset med en gastric bypass ändå, fast jag tagit tag i mitt liv och ätande. Inget roligt, men när jag vaknade var jag ju inte uppskuren =) På håret att jag kände efter när jag vaknade, så vivid var drömmen.
Moralen är kanske att man till sist hamnar i ett situation utan val genom att inte göra andra "förebyggande" val innan dess. I min dröm, alltså. Det kan tolkas hur som helst.
Skolan börjar på måndag, studieförsäkran inlämnad till CSN, ska bli skönt att hugga i fastän det varit ett underbart sommarlov med två stycken riktigt bra och givande sommarkurser. Nu är det praktik den här terminen och min dotter har fått en fin skolstart.
Men ärligt talat, det känns som om jag har gått ned 35 kilo, istället för "bara" 15 kilo, allt känns så mycket lättare nu, de 2500 kilometerna på cykel om året har väl gjort nytta i alla fall.
Kämpar vidare med Sten Sture, ska väl ta tag i att kolla mitt kaloriintag, se hur proportionerna är. Bra bok!
Vi ses vid mejeridisken. Annars är faktiskt gårdsbutiker ett tips, 30 stora ägg för 35 spänn på den vi handlar hos. Himmavärpta.
Moralen är kanske att man till sist hamnar i ett situation utan val genom att inte göra andra "förebyggande" val innan dess. I min dröm, alltså. Det kan tolkas hur som helst.
Skolan börjar på måndag, studieförsäkran inlämnad till CSN, ska bli skönt att hugga i fastän det varit ett underbart sommarlov med två stycken riktigt bra och givande sommarkurser. Nu är det praktik den här terminen och min dotter har fått en fin skolstart.
Men ärligt talat, det känns som om jag har gått ned 35 kilo, istället för "bara" 15 kilo, allt känns så mycket lättare nu, de 2500 kilometerna på cykel om året har väl gjort nytta i alla fall.
Kämpar vidare med Sten Sture, ska väl ta tag i att kolla mitt kaloriintag, se hur proportionerna är. Bra bok!
Vi ses vid mejeridisken. Annars är faktiskt gårdsbutiker ett tips, 30 stora ägg för 35 spänn på den vi handlar hos. Himmavärpta.
söndag, augusti 23, 2009
Hur får man reda på om LCHF?
Än så länge har jag ett begränsat antal erfarenheter av diskussioner med andra om LCHF. Händelsevis läste jag i Sten Sture att man sällan blir profet i sitt eget land när man vill säga vad som är bra med Sciento-, förlåt LCHF =) Det verkar helt enkelt orimligt för ett "normalt" sinne att kosten kan ha så många aspekter på annat än själva måltidens beskaffenhet.
För egen del var där ju en tröskel som tog ett tag att komma över, tack igen M. Men jag försöker fundera över hur jag kände när jag fick höra om LCHF första gången och jag kan inte minnas att jag var så misstänksam. Skeptisk självklart, annars hade jag startat den här bloggen för ett år sedan eller hur?
lördag, augusti 22, 2009
Askesuppvisning idag, fast ändå inte
Idag ska vi på fika och föräldraträff med föreningen min dotter är medlem i. Alltid en massa kakor och vetebuller till fikat; hur löser jag och min sambo detta?
Som tur är har vi blåbär i frysen - som jag glömde stänga igår kväll men det var lugnt bra med kylklampar längst upp på sommaren - och grädde till kaffet ska vi väl ha med oss ändå. Jag gillar smaken av grädde tillsammans med eftersmaken av kaffet men är inte redo att bryta 25 års svartkaffedrickande riktigt än.
Så det är viktigt att en livsstil inte känns som en börda och som jag har sagt om LCHF:
Det här är något jag kan tro på och orka leva med.
Sannerligen tur att det "funkar" på mig och gav utslag på vågen och framför allt kläderna direkt. Men det funkar nog i stort sett på alla*). Dock är det viktigt att motivera sig att bryta livslånga invanda mönster vad gäller måltider och hunger. Det är ett glädjeämne varje dag, att slippa den eländiga gnagande hungern. Jag tror jag har till och med kommit att omvärdera mitt förhållande till mat en del.
Att slippa förhålla sig till hungern och jakten på nästa måltid som innan i princip började innan den förra avslutats är en rätt stor process - och visar i varje fall för mig vad tankeprocesserna oproportionellt mycket rörde sig kring.
För att parafrasera ett ökänt motorcykelgängs motto:
Don't live to eat, eat to live.
Vi hörs.
Förresten: Sten Sture ligger bredvid sängen nu, han är en typ som likt mig inte stryker folk medhårs i onödan direkt. Har haft den sedan förra året - den kommer snart tillbaka, M och J! Nu ska den läsas klart. Allt är en process i livet eller allt i livet är en process, välj själv.
*) har man någon form av ätstörning ska man nog vara försiktig
Som tur är har vi blåbär i frysen - som jag glömde stänga igår kväll men det var lugnt bra med kylklampar längst upp på sommaren - och grädde till kaffet ska vi väl ha med oss ändå. Jag gillar smaken av grädde tillsammans med eftersmaken av kaffet men är inte redo att bryta 25 års svartkaffedrickande riktigt än.
Så det är viktigt att en livsstil inte känns som en börda och som jag har sagt om LCHF:
Det här är något jag kan tro på och orka leva med.
Sannerligen tur att det "funkar" på mig och gav utslag på vågen och framför allt kläderna direkt. Men det funkar nog i stort sett på alla*). Dock är det viktigt att motivera sig att bryta livslånga invanda mönster vad gäller måltider och hunger. Det är ett glädjeämne varje dag, att slippa den eländiga gnagande hungern. Jag tror jag har till och med kommit att omvärdera mitt förhållande till mat en del.
Att slippa förhålla sig till hungern och jakten på nästa måltid som innan i princip började innan den förra avslutats är en rätt stor process - och visar i varje fall för mig vad tankeprocesserna oproportionellt mycket rörde sig kring.
För att parafrasera ett ökänt motorcykelgängs motto:
Don't live to eat, eat to live.
Vi hörs.
Förresten: Sten Sture ligger bredvid sängen nu, han är en typ som likt mig inte stryker folk medhårs i onödan direkt. Har haft den sedan förra året - den kommer snart tillbaka, M och J! Nu ska den läsas klart. Allt är en process i livet eller allt i livet är en process, välj själv.
*) har man någon form av ätstörning ska man nog vara försiktig
Dagens lilla LCHF-problem : utflyktsmat
Tjaa, det är ju en del att fundera över när man ska bege sig. Det är ju behändigt med pastasallader och baguetter, om inte annat.
Tips är ju:
Kokta ägg
Babybelostar
Korv
Brieost
Flatbörd/Finn crisp - 4 g kh per skiva
Gurka
Mjölk att dricka - gammeldags mjölk rular
Mineralvatten/kolsyrat vatten
Nej, nu ska vi ut och handla litet till matsäcken. Blir pannkakor för somliga här idag.
Tips är ju:
Kokta ägg
Babybelostar
Korv
Brieost
Flatbörd/Finn crisp - 4 g kh per skiva
Gurka
Mjölk att dricka - gammeldags mjölk rular
Mineralvatten/kolsyrat vatten
Nej, nu ska vi ut och handla litet till matsäcken. Blir pannkakor för somliga här idag.
fredag, augusti 21, 2009
Hmm, varför inte gastric bypass?
Som jag tidigare nämnt var jag rätt nära att göra ett sådant ingrepp. En massa saker talade emot men faktiskt också några för.
Vad talade emot?
Alla som gör det har jag förståelse för att de går igenom proceduren som en allra sista utväg, men det är ett ganska högt pris. Attityden hos somlig vårdpersonal gjorde mig också betänksam.
För (det är en kortare lista):
Alla som säger att man inte behöver karaktär för att gå ned på LCHF vet inget om karaktär eller om LCHF.
Vad talade emot?
- Massivt ingrepp, stor risk för följdoperationer 30% enligt informationen vi fick på CSK
- Risk att man får göra öppen kirurgi
- Faktiskt en risk att man dör, liten men ändå
- En matsäck med volymen 2 dl - resten av livet
- Egna erfarenheter efter tidigare galloperation - låg på uppvak 6 timmar och fick morfin på löpande band, Danderyds sjukhus är bäst
- Risk för långvarig konvalescens - inget alternativ när man går på högskola och vill bli klar
- Jag orkar inte plocka fram broschyren för fler nackdelar, men det är ett gäng till
- Glöm drycker med kolsyra i
- Glöm dina muskler du hade innan, kroppen äter upp de under första året, inte bara kroppsfett som sticker inte
Alla som gör det har jag förståelse för att de går igenom proceduren som en allra sista utväg, men det är ett ganska högt pris. Attityden hos somlig vårdpersonal gjorde mig också betänksam.
För (det är en kortare lista):
- Omöjligt att 'fuska'
- Möjligt att operera tillbaka =)
- Man kanske kan vänja sig vid ett liv med liten magsäck, men jag frågade mig leva eller överleva?
Alla som säger att man inte behöver karaktär för att gå ned på LCHF vet inget om karaktär eller om LCHF.
Lunka på, lunka på ...
Förmiddag:
En tallrik Bollnäsfil till frukost med en halv matsked kli och en halvmatsked pumpafrön i. Börjar bli litet småhungrig här efter släpande av duschkabin och annan garagerensning. Det är ofattbart skönt att slippa hungern. Nu är jag hungrig på ett sätt som kroppen signalerar att "nu är det en stund sedan du åt, tänk på det".
Ska börja på gym här i höst igen, har haft uppehåll två år, ska bli intressant att se hur det går. Men 3*12 Myrlyft över huvudet går ju fortfarande så styrkan är kvar och orken verkar ju inte lämnat mig.
Intressant, för all tid man gick och medvetet och undermedvetet gick och tänkte på nästa måltid eller om man skulle behöva stoppa i sig något innan nästa mål; den tiden kan man nu använda till något vettigt. Matlagningen tar också mindre tid som regel, inget ris eller en massa potatis som ska kokas och stekas.
En tallrik Bollnäsfil till frukost med en halv matsked kli och en halvmatsked pumpafrön i. Börjar bli litet småhungrig här efter släpande av duschkabin och annan garagerensning. Det är ofattbart skönt att slippa hungern. Nu är jag hungrig på ett sätt som kroppen signalerar att "nu är det en stund sedan du åt, tänk på det".
Ska börja på gym här i höst igen, har haft uppehåll två år, ska bli intressant att se hur det går. Men 3*12 Myrlyft över huvudet går ju fortfarande så styrkan är kvar och orken verkar ju inte lämnat mig.
Intressant, för all tid man gick och medvetet och undermedvetet gick och tänkte på nästa måltid eller om man skulle behöva stoppa i sig något innan nästa mål; den tiden kan man nu använda till något vettigt. Matlagningen tar också mindre tid som regel, inget ris eller en massa potatis som ska kokas och stekas.
torsdag, augusti 20, 2009
Dagar som kommer, dagar som gått
Belackare menar att man på LCHF-kosthåll - jag vägrar använda ordet diet, för det är en livsstilsförändring - att man på grund av lågt kolhydratintag skulle komma att lida av koncentrationssvårigheter och rentav sämre drömsömn än på en isokalorisk kost.
För undertecknad stämmer det inte, mygg däremot är drömsömnens nemesis. LCHF har jag kommit att förstå mer och mer om, vad det gäller inverkan på det personliga matintaget. Som jag nämnde igår hade jag gått över nio timmar mellan måltiderna utan att känna nämnvärda hungerkänslor. En rätt så intressant känsla, fattar ju vad Skalmans mat- och sovklocka skall representera.
Hungern har alltid varit ett ok för mig; jag är uppväxt på smörgåsar och ett enda mål lagad mat om dagen. Händelsevis har jag alltid varit överviktig som barn och som vuxen. Från 21-27 års ålder vägde jag normalt för min längd utan att låtsas att jag är 2,65 meter när man kollar vikt/längdtabellerna.
Under tre års tid sprang jag cross-country som mest en mil varannan dag och snabba halvmilapromenader dagligen utöver slit på restaurang. Jag gick ned rätt mycket, en sådär 45 kilo på drygt nio månader. Det håll i sig ända tills jag började springa på krogen istället och börja jobba på kontor. Som mest har jag vägt 163 kilo vad jag vet.
Det är 70 (!) kilo från min toppnotering (eller ja, botten) på 93 kilo när jag höll igång som mest. Ändå sa en tjej jag snackade med då att 93 kilo är ju ganska mycket vikt ändå... Idag hade hon fått örat fullt. Jag fattar ju att hon bara var avundsjuk - numera.
Utsikterna att gå ned till 93 kilo kanske inte är de största, men kan jag gå ned till att jag ska kunna komma iågng att jogga en halvmil är bara det världens gåva. För löpning är verkligen den roligaste motionen jag provat. Jag ska dithän, tänkte ge mig själv det i 40-årspresent. 10 år längre liv och ett löparliv tillbaka, inte det sämsta.
Men en dag i taget, en vecka i sänder, berget tar tid att köra bort.
Men om jag ska gå in på vad jag numera har fått tillbaka:
Jag kan stå på huk hur länge jag vill Och resa mig utan att hålla i något
XXL på KappAhl passar bra - igen
Trappor är inga problem - inte ens om man känner efter
Inte ont i knäna alls - jag har liksom inga knän längre
Bättre sömn - snarkar inte längre märkbart
Sover längre perioder nattetid
Fast:
XXXL på Dressman är skitsmått - en skräpaffär ärligt talat.
Over. Out. Mcal, here I come!
För undertecknad stämmer det inte, mygg däremot är drömsömnens nemesis. LCHF har jag kommit att förstå mer och mer om, vad det gäller inverkan på det personliga matintaget. Som jag nämnde igår hade jag gått över nio timmar mellan måltiderna utan att känna nämnvärda hungerkänslor. En rätt så intressant känsla, fattar ju vad Skalmans mat- och sovklocka skall representera.
Hungern har alltid varit ett ok för mig; jag är uppväxt på smörgåsar och ett enda mål lagad mat om dagen. Händelsevis har jag alltid varit överviktig som barn och som vuxen. Från 21-27 års ålder vägde jag normalt för min längd utan att låtsas att jag är 2,65 meter när man kollar vikt/längdtabellerna.
Under tre års tid sprang jag cross-country som mest en mil varannan dag och snabba halvmilapromenader dagligen utöver slit på restaurang. Jag gick ned rätt mycket, en sådär 45 kilo på drygt nio månader. Det håll i sig ända tills jag började springa på krogen istället och börja jobba på kontor. Som mest har jag vägt 163 kilo vad jag vet.
Det är 70 (!) kilo från min toppnotering (eller ja, botten) på 93 kilo när jag höll igång som mest. Ändå sa en tjej jag snackade med då att 93 kilo är ju ganska mycket vikt ändå... Idag hade hon fått örat fullt. Jag fattar ju att hon bara var avundsjuk - numera.
Utsikterna att gå ned till 93 kilo kanske inte är de största, men kan jag gå ned till att jag ska kunna komma iågng att jogga en halvmil är bara det världens gåva. För löpning är verkligen den roligaste motionen jag provat. Jag ska dithän, tänkte ge mig själv det i 40-årspresent. 10 år längre liv och ett löparliv tillbaka, inte det sämsta.
Men en dag i taget, en vecka i sänder, berget tar tid att köra bort.
Men om jag ska gå in på vad jag numera har fått tillbaka:
Jag kan stå på huk hur länge jag vill Och resa mig utan att hålla i något
XXL på KappAhl passar bra - igen
Trappor är inga problem - inte ens om man känner efter
Inte ont i knäna alls - jag har liksom inga knän längre
Bättre sömn - snarkar inte längre märkbart
Sover längre perioder nattetid
Fast:
XXXL på Dressman är skitsmått - en skräpaffär ärligt talat.
Over. Out. Mcal, here I come!
onsdag, augusti 19, 2009
Vadå kcal? Mcal vetja!
Jag åt lunch idag, intressant va? På slaget tolv var den över, ja måltiden. Klockan 21 var jag ännu inte hungrig. Bara vagt upptagen med att fundera om jag verkligen inte ätit något sedan nio timmar.
tisdag, augusti 18, 2009
Jaha, vaddå efter E och utan E:n???
Jo, för när jag startade LCHF en dag, det var den 21e juli 2009. Då var mitt liv fullt av E, både på vågen och på innehållsdeklarationerna.
Jag tänkte här berätta om egna perspektiv och upplevelser under min tid med LCHF, det känns inte som om det är en livsstil jag känner ett behov att byta ifrån.
En gång i tiden var jag en hårsmån (21 dagar) från att göra en gastric bypass, resultatet av denna procedur hade blivit att jag livet ut hade kunnat äta 1½-2 dl föda och dryck. Leva eller överleva kändes det som man fick välja mellan. När jag klev på industrivågen på sjukhuset inför min operation stannade inte vågen förrän den visade 163 kilo. Det var allt annat än muntert.
Men, trögtänkt som man kan vara ibland fokuserade jag på de än kvarvarande hälsotecknen jag ändå hade i behåll. Och så friserade jag för mig själv ett par som börjat svikta betänkligt, men det är en annan historia.
Jag kunde i alla fall:
knyta skorna (wow, liksom)
resa mig upp utan att ta tag i något (halvt sant)
cykla i princip vilka sträckor jag vill (helt sant)
gå upp för ett par trappor (halvt sant, kunde men undvek helst)
hitta kläder i vanliga affärer (rätt osant, knappt ens träningskläder fanns längre i min storlek)
Så här i återblick var det nog bara de sakerna jag kunde göra obehindrat. Självskattningen jag och alla andra fyllde i frågade om olika fysiska färdigheter; gå i trappor, promenera etc och hur väl man ännu klarade av de.
Ja näe, som jag säger ibland, det funkade inte riktigt. En episod, tio dagar, med stick i hjärttrakten kändes också som ett varningsskott. Men det är ett berg att rubba, i bokstavlig och bildlig mening i en situation som min med ett BMI i takåsarna.
Jag bestämde mig för att inte genomgå operationen, dels av rädsla för min hälsa, men dels för att jag sista gången opererades för gallan (långt mindre överviktig än idag, tack så mycket) var jag grymt svag nästan tre månader efter. Tre månaders svaghet på en arbetsplats löser man genom att vara sjukskriven, när man går på högskolan "löser" man det genom att gå om en termin. Nej, tack, jag är gammal nog när jag - förhoppningsvis - planenligt tar min socionomexamen.
Allt det andra med reflux, vällingdiet, mosade grönsaker och ett liv utan kolsyrade drycker i någon form och utan fett lockade inte direkt heller. Men jag visste inte om jag hade det i mig att gå ned så mycket en tredje gång i livet.
Vad för andra sätt utom Viktväktarna finns att gå ned i vikt? Svält i en eller annan form, hyfsat välbyggd och stark är jag ännu efter några år på gym - lägg till den saken också till listan däruppe.
Är någon intresserad av att läsa här?
Ha det gott, men inte alltför gott.
Johan
Jag tänkte här berätta om egna perspektiv och upplevelser under min tid med LCHF, det känns inte som om det är en livsstil jag känner ett behov att byta ifrån.
En gång i tiden var jag en hårsmån (21 dagar) från att göra en gastric bypass, resultatet av denna procedur hade blivit att jag livet ut hade kunnat äta 1½-2 dl föda och dryck. Leva eller överleva kändes det som man fick välja mellan. När jag klev på industrivågen på sjukhuset inför min operation stannade inte vågen förrän den visade 163 kilo. Det var allt annat än muntert.
Men, trögtänkt som man kan vara ibland fokuserade jag på de än kvarvarande hälsotecknen jag ändå hade i behåll. Och så friserade jag för mig själv ett par som börjat svikta betänkligt, men det är en annan historia.
Jag kunde i alla fall:
knyta skorna (wow, liksom)
resa mig upp utan att ta tag i något (halvt sant)
cykla i princip vilka sträckor jag vill (helt sant)
gå upp för ett par trappor (halvt sant, kunde men undvek helst)
hitta kläder i vanliga affärer (rätt osant, knappt ens träningskläder fanns längre i min storlek)
Så här i återblick var det nog bara de sakerna jag kunde göra obehindrat. Självskattningen jag och alla andra fyllde i frågade om olika fysiska färdigheter; gå i trappor, promenera etc och hur väl man ännu klarade av de.
Ja näe, som jag säger ibland, det funkade inte riktigt. En episod, tio dagar, med stick i hjärttrakten kändes också som ett varningsskott. Men det är ett berg att rubba, i bokstavlig och bildlig mening i en situation som min med ett BMI i takåsarna.
Jag bestämde mig för att inte genomgå operationen, dels av rädsla för min hälsa, men dels för att jag sista gången opererades för gallan (långt mindre överviktig än idag, tack så mycket) var jag grymt svag nästan tre månader efter. Tre månaders svaghet på en arbetsplats löser man genom att vara sjukskriven, när man går på högskolan "löser" man det genom att gå om en termin. Nej, tack, jag är gammal nog när jag - förhoppningsvis - planenligt tar min socionomexamen.
Allt det andra med reflux, vällingdiet, mosade grönsaker och ett liv utan kolsyrade drycker i någon form och utan fett lockade inte direkt heller. Men jag visste inte om jag hade det i mig att gå ned så mycket en tredje gång i livet.
Vad för andra sätt utom Viktväktarna finns att gå ned i vikt? Svält i en eller annan form, hyfsat välbyggd och stark är jag ännu efter några år på gym - lägg till den saken också till listan däruppe.
Är någon intresserad av att läsa här?
Ha det gott, men inte alltför gott.
Johan
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)