Men jag hann med ett par gånger, ser fram mot den här våren på flera sätt. Min vikt har till sist börjat maka på sig nedåt, 132,6 kilo idag. Se om det håller i sig, att skippa grädden och osten allt som oftast kanske gjorde susen.
Är medlem på ett annat forum där man inte direkt snackar vikt, men flera har startat en diskussion om viktnedgång. Flera med omfattande övervikt har fått mycket bra resultat med LCHF, jag låg i lä - utgångspunktsmässigt - kan jag ju säga.
Idag hörde jag en professor ha en lunchföreläsning om Fettvett eller fettskräck. Det gav inte mycket. Dock var det inte bannlysning av fett som sådant och fett i samband med vettiga andra näringsämnen förordades.
Men.
Näe, det blir hela tiden det där att alla extrakalorier du får/stoppar i dig fastnar obönhörligen i fettväven.
Basta.
Den saken har ju i alla fall jag en ganska nyanserad syn på.
Ska ta och testa litet kaloriräkning, se hur man ligger till sådär överslagsmässigt i alla fall.
Man går i varje fall ned i vikt med LCHF för att
1. Kosthållet är så tröstlöst
1a. Kosthållet är så enahanda
2. Man i stort sett tappar aptiten och därmed äter färre kalorier och därför förlorar vikt. *)
HJÄLP, vi svälter oss alltså!
*) = enligt den goda professorns förmenande
In lard we trust.
Over.
måndag, mars 29, 2010
måndag, mars 22, 2010
Vad jag har saknat att springa + recept + träningstips
Idag, på morgonen tog jag mina första steg. I varje fall på många år. Första dagen med barmark och över nollan hade jag planerat att springa och så blev det. Det var fint, tog en kortare runda på 20 minuter, inte lönt att springa sönder något så här direkt.
Gymet i källaren används också, tur att jag har en vana att träna plus att där finns inte mycket annat att göra än att träna. Tar det efter middagen medans min dotter tittar på teve ett tag. Lyssna på P3, kanske. Har rätt lite vikter, så det blir en del möblerande, tills jag hittat 50 kilo till.
Med LCHF går det sådär, viktminskningsmässigt, men en sak slog mig.
Minnesgoda och inte lika minnesgoda läsare kanske kan dra sig till minnes att jag skulle skippa ost och grädde till frukost en tid? Hur det än är med de hågkomsterna kan jag ju berätta att jag aldrig varit hungrigare på dagarna än innan jag över huvud taget började med LCHF. Verkar som om min metabolism blivit van vid fett och annars signalerar svält.
Löpningen den korta biten om ca 2,5 km gick också bra, ingen orksvikt föranledd av kh-torkan.
Förresten.
Pizza, någon?
Ingen sandkakekänsla tycker jag, så här gjorde jag:
1 ägg + salt
2 msk olja olika sorter
1,5 msk fiberhusk/psylliumfröskal (samma sak) finns på hälsokost
Litet olika kryddor
Blev tredubbel sats till en vanlig långpanna, blandade ihop allt och lät stå och svälla 15 minuter. Bara att bre ut på plåt och grädda i förvärmd ugn 200 grader ca 15 minuter. Blev dessvärre degigt dagen efter, finns knep att grädda båda sidorna. Ska testa det.
Reducera tomatsåsen ordentligt (läs: 25 minuter på låg värme) för att den ska bli mindre vattnig.
Gör såhär:
500 g passerade tomater
vitlökssalt
basilika
oregano
knivsudd socker
flingsalt
färskmalen kvarnpeppar
Pizzan får igång magen ordentligt och det är läge att dricka en hel del till och efter maten.
In lard we trust.
Gymet i källaren används också, tur att jag har en vana att träna plus att där finns inte mycket annat att göra än att träna. Tar det efter middagen medans min dotter tittar på teve ett tag. Lyssna på P3, kanske. Har rätt lite vikter, så det blir en del möblerande, tills jag hittat 50 kilo till.
Med LCHF går det sådär, viktminskningsmässigt, men en sak slog mig.
Minnesgoda och inte lika minnesgoda läsare kanske kan dra sig till minnes att jag skulle skippa ost och grädde till frukost en tid? Hur det än är med de hågkomsterna kan jag ju berätta att jag aldrig varit hungrigare på dagarna än innan jag över huvud taget började med LCHF. Verkar som om min metabolism blivit van vid fett och annars signalerar svält.
Löpningen den korta biten om ca 2,5 km gick också bra, ingen orksvikt föranledd av kh-torkan.
Förresten.
Pizza, någon?
Ingen sandkakekänsla tycker jag, så här gjorde jag:
1 ägg + salt
2 msk olja olika sorter
1,5 msk fiberhusk/psylliumfröskal (samma sak) finns på hälsokost
Litet olika kryddor
Blev tredubbel sats till en vanlig långpanna, blandade ihop allt och lät stå och svälla 15 minuter. Bara att bre ut på plåt och grädda i förvärmd ugn 200 grader ca 15 minuter. Blev dessvärre degigt dagen efter, finns knep att grädda båda sidorna. Ska testa det.
Reducera tomatsåsen ordentligt (läs: 25 minuter på låg värme) för att den ska bli mindre vattnig.
Gör såhär:
500 g passerade tomater
vitlökssalt
basilika
oregano
knivsudd socker
flingsalt
färskmalen kvarnpeppar
Pizzan får igång magen ordentligt och det är läge att dricka en hel del till och efter maten.
In lard we trust.
onsdag, mars 17, 2010
Fett tungt att vara överviktig
http://psychcentral.com/blog/archives/2006/11/30/think-gastric-bypass-surgery-is-the-quick-fix-think-again/
Läs bloggkommentarerna för lite perspektiv. Jag har själv anknytit till ämnet här, inget förändras, men de som kränger snabbfixar har sällan själva ett förflutet som överviktiga och tycks sakna empatin och insikterna reflektion kan ge.
Jag börjar se mig själv som normalviktig, jag börjar se mig som en människa som andra med brister och styrkor och vågar vara svag ibland. Det gjorde jag aldrig förr, det kan ha bidcragit till min syn på livet och den hårda yta jag drogs med förr.
Det är oerhört vanligt med depression som biverkning av GBY, 30% nämndes på min informationsträff. Det är ju tungt att förstå att man bara ändras utanpå; inuti är man densamma.
På gott och ont.
In lard we trust.
Inte mycket som händer på viktfronten, får ge ost och grädd-torkan ett tag till. Har köpt skivstång, bänk och hantlar samt en spinningcykel.
Kan ge litet mer styrka och ork i varje fall. Tillsammans med löpningen kan det bli en skjuts.
Glömde jag säga:
In lard we trust?
Nej, det ser jag nu.
Läs bloggkommentarerna för lite perspektiv. Jag har själv anknytit till ämnet här, inget förändras, men de som kränger snabbfixar har sällan själva ett förflutet som överviktiga och tycks sakna empatin och insikterna reflektion kan ge.
Jag börjar se mig själv som normalviktig, jag börjar se mig som en människa som andra med brister och styrkor och vågar vara svag ibland. Det gjorde jag aldrig förr, det kan ha bidcragit till min syn på livet och den hårda yta jag drogs med förr.
Det är oerhört vanligt med depression som biverkning av GBY, 30% nämndes på min informationsträff. Det är ju tungt att förstå att man bara ändras utanpå; inuti är man densamma.
På gott och ont.
In lard we trust.
Inte mycket som händer på viktfronten, får ge ost och grädd-torkan ett tag till. Har köpt skivstång, bänk och hantlar samt en spinningcykel.
Kan ge litet mer styrka och ork i varje fall. Tillsammans med löpningen kan det bli en skjuts.
Glömde jag säga:
In lard we trust?
Nej, det ser jag nu.
söndag, mars 14, 2010
LCHF och jag, åtta månader senare - reflektionsdags
Smekmånaden är över. Jag har funderat över blogginlägg jag läst, bland annat att andra gången man kör LCHF är kroppen väldigt mycket segare på att gå igång med viktminskningen.
Andra gången? Undrar kanske vän av ordning. Det finns tydligen personer som går ned det de ska och sedan kh:ar upp sig igen. Det borde fallit mig in, strängt taget. Någonstans tidigare har jag skrivit här att jag skulle köra LCHF för att slippa hungern och att viktminskningen är litet av en bisak. Det är en sanning med modifikation, har jag kommit på. Hur mycket har min syn på liv, livsmedel och livsmetoder förändrats här på den här tiden.
Jag kan ju säga att den här platån gett litet perspektiv på mina känslor inför redogörelser om att vikten inte rubbas alls hos somliga som kör strikt LCHF. Vad är det som lett fram till platån, undrar jag. Naturlig reglering eller har min livsstil så sakteliga börjat slira (tillbaka) in på kolhydraternas autobahn?
Snackade med en kär släkting här, tänkte skicka en svettisjacka i 6XL (!) till honom för den är rätt stor. Han frågade om det inte är bäst jag behåller den om jag skulle gå upp igen?
- Då tar jag livet av mig.
På sätt och vis gör jag väl det hälsomässigt i alla fall.
Det får bli en fundering till en annan dag.
Andra gången? Undrar kanske vän av ordning. Det finns tydligen personer som går ned det de ska och sedan kh:ar upp sig igen. Det borde fallit mig in, strängt taget. Någonstans tidigare har jag skrivit här att jag skulle köra LCHF för att slippa hungern och att viktminskningen är litet av en bisak. Det är en sanning med modifikation, har jag kommit på. Hur mycket har min syn på liv, livsmedel och livsmetoder förändrats här på den här tiden.
Jag kan ju säga att den här platån gett litet perspektiv på mina känslor inför redogörelser om att vikten inte rubbas alls hos somliga som kör strikt LCHF. Vad är det som lett fram till platån, undrar jag. Naturlig reglering eller har min livsstil så sakteliga börjat slira (tillbaka) in på kolhydraternas autobahn?
Snackade med en kär släkting här, tänkte skicka en svettisjacka i 6XL (!) till honom för den är rätt stor. Han frågade om det inte är bäst jag behåller den om jag skulle gå upp igen?
- Då tar jag livet av mig.
På sätt och vis gör jag väl det hälsomässigt i alla fall.
Det får bli en fundering till en annan dag.
torsdag, mars 11, 2010
Det var ett tag sedan jag nämnde viktutvecklingen
Noll, zip, zilch nedgång. Sedan i mitten av december. Jag har nästan frestats gå med i VV igen.
Skämtade bara.
Men, jag ska testa litet olika grejer inom LCHF. Skära ned på mejeriprodukter som innehåller proteiner; mjölk, grädde och ostar ett par veckor nu. Dricka alkoholhaltigt max två gånger i veckan. Man saknar något att dricka, som min sambo säger. Dracks en hel del lightläsk här innan, kan jag säga.
Tyvärr är ju låg-kh-bira riktigt god. Vill inte göra reklam för en öldrake här, men det är inte Bright jag talar om i varje fall.
Får se vad det leder till, annars får det bli fakir kanske.
SVD har en bra artikelserie med bl a Martin Ingvar:
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/margareta-bytte-spar-blev-86-kilo-lattare_4396545.svd
Kämpar på här.
Yet:
In lard we trust.
Skämtade bara.
Men, jag ska testa litet olika grejer inom LCHF. Skära ned på mejeriprodukter som innehåller proteiner; mjölk, grädde och ostar ett par veckor nu. Dricka alkoholhaltigt max två gånger i veckan. Man saknar något att dricka, som min sambo säger. Dracks en hel del lightläsk här innan, kan jag säga.
Tyvärr är ju låg-kh-bira riktigt god. Vill inte göra reklam för en öldrake här, men det är inte Bright jag talar om i varje fall.
Får se vad det leder till, annars får det bli fakir kanske.
SVD har en bra artikelserie med bl a Martin Ingvar:
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/margareta-bytte-spar-blev-86-kilo-lattare_4396545.svd
Kämpar på här.
Yet:
In lard we trust.
tisdag, mars 09, 2010
Vad är det med folk som heter Anna? Man kan ju undra i alla fall.
Har just nu det tvivelaktiga nöjet att läsa en bok som heter:
"Blir man tjock av bröd?"
Det är evil empire som står bakom; dietisternas riksförbund då. Inte ens suspekta länkar till storkapitalet som stinker alltså.
Fettskräck, kolhydratskramande och "allmänna råd". Synd att författaren aldrig verkat snudda vid ett BMI över 21. Som vanligt rena idiotförklaranden av överviktiga, jag citerar från sidan 39 som har en rubrik: Om man är tjock, vet man verkligen inte vad man gör för fel då?
"Ibland äter vi utan att vara riktigt medvetna om vad vi stoppar i oss. Eller ens att vi stoppar i oss. (Min betoning).
En kraftigt överviktig kvinna kom till en dietist för att få hjälp. Hon åt alldeles utmärkt enligt sin matdagbok. Flera samtal senare kom det fram att hon varje (sic!) dag bakade en plåt med bullar som hon åt upp. Själv."
Javisst, självfallet försvann hennes övervikt efter denna klargörande insikt och hon förstod inte att hon åt så många bullar!!! Det här är ett vanligt problem, enligt Ottosson. Alla dietister vet om att det händer hela tiden - eller har alla hört Klintbergaren?
Förutom att hon upprepar vissa passager boken igenom, är den präglad av ett perspektiv fråhn en som aldrig förstått sig på övervikt. Eller förstått sig på att behandla den. Bara ett gäng lustiga exempel till från sidan 29:
Med ett intag av fyra smörgåsar om dagen kan du gå ned 3 kilo på ett år om du byter till lättmargarin!
Byt två skivor ost om dagen från 28% fetthalt till 10% och du kan gå ned 1,3 kilo per år! (Antagligen för att lättosten är så grymt smaklös att man hellre hoppar den...)
Skinka istället för korv, två skivor kan göra att du på ett år går ner 2,4 kilo.
Och sist i listan, ett konkret löfte! Standardmjölk utbytt mot lättmjölk gör att du går ner 5,5 kilo på ett år!
Anna har omtänksamt nog räknat ut summan av viktnedgången av förändringarna till hisnande 12.2 kilo per år. Jag tror hon nog menar att energiintaget netto blir ca 100 000 kcal lägre om året. Det är inte riktigt samma sak som garanterad viktnedgång, tyvärr.
I avsnittet om olika artificiella hjälpmedel tar hon upp Reductil och Xenical. Efter ett år på fett-antabus och hotande sprutdiarréer och andra mysiga effekter kan man se fram mot 4 kilos viktnedgång.
Låter 3 kilos viktnedgång som något du skulle vilja uppnå och samtidigt utsätta dig för risken för bland annat:
Mycket vanliga biverkningar (hos fler än 1 av 10 användare som tagit detta läkemedel i kliniska studier):
- sömnsvårigheter
- förstoppning
- muntorrhet
Vanliga biverkningar (hos färre än 1 av 10 användare som tagit detta läkemedel i kliniska studier):
- hjärtklappning
- förhöjt blodtryck
- upplevelse av hjärtats slag (palpitationer)
- illamående
- huvudvärk
- oro
- stickningar i huden
- yrsel
- blodvallningar eller svettningar
... så är Reductil din melodi, garanterat. Glöm Reductil om du har hjärtproblem, förbjudet numera. Själv fick jag leverproblem och bukspottkörtelinflammation, tack, tack. Sambon meddelade att inom vården räknar man med en dödlighet om 20% av massiv organsvikt när man får bukspottskörtelinflammation och samtidigt har problem med gallan och levern som jag fick som biverkningar. Jag är glad för att jag lever.
"Lightprodukter är oftast bra för den som vill gå ned i vikt." Behöver jag säga mer?
Hur som helst, för den som inte har den minsta aning om kost och heller inte har något viktproblem är boken inte helt fylld med dravel. Men vi andra ...
LCHF/Atkins får sig en släng av sleven genom att hänvisning sker till orerereade studier som visar att personer som ätit Atkins gått ned 4,7 kilo efter ett år mot 2,6 kilo jämfört med vanliga HCLF. Inte signifikant nej, kanske inte.
Men det går inte att se eftersom boken helt saknar referenser och kanske för att den med referenser skulle kunna bemötas och dess utsagor motbevisas.
In.
Lard.
We.
Trust.
"Blir man tjock av bröd?"
Det är evil empire som står bakom; dietisternas riksförbund då. Inte ens suspekta länkar till storkapitalet som stinker alltså.
Fettskräck, kolhydratskramande och "allmänna råd". Synd att författaren aldrig verkat snudda vid ett BMI över 21. Som vanligt rena idiotförklaranden av överviktiga, jag citerar från sidan 39 som har en rubrik: Om man är tjock, vet man verkligen inte vad man gör för fel då?
"Ibland äter vi utan att vara riktigt medvetna om vad vi stoppar i oss. Eller ens att vi stoppar i oss. (Min betoning).
En kraftigt överviktig kvinna kom till en dietist för att få hjälp. Hon åt alldeles utmärkt enligt sin matdagbok. Flera samtal senare kom det fram att hon varje (sic!) dag bakade en plåt med bullar som hon åt upp. Själv."
Javisst, självfallet försvann hennes övervikt efter denna klargörande insikt och hon förstod inte att hon åt så många bullar!!! Det här är ett vanligt problem, enligt Ottosson. Alla dietister vet om att det händer hela tiden - eller har alla hört Klintbergaren?
Förutom att hon upprepar vissa passager boken igenom, är den präglad av ett perspektiv fråhn en som aldrig förstått sig på övervikt. Eller förstått sig på att behandla den. Bara ett gäng lustiga exempel till från sidan 29:
Med ett intag av fyra smörgåsar om dagen kan du gå ned 3 kilo på ett år om du byter till lättmargarin!
Byt två skivor ost om dagen från 28% fetthalt till 10% och du kan gå ned 1,3 kilo per år! (Antagligen för att lättosten är så grymt smaklös att man hellre hoppar den...)
Skinka istället för korv, två skivor kan göra att du på ett år går ner 2,4 kilo.
Och sist i listan, ett konkret löfte! Standardmjölk utbytt mot lättmjölk gör att du går ner 5,5 kilo på ett år!
Anna har omtänksamt nog räknat ut summan av viktnedgången av förändringarna till hisnande 12.2 kilo per år. Jag tror hon nog menar att energiintaget netto blir ca 100 000 kcal lägre om året. Det är inte riktigt samma sak som garanterad viktnedgång, tyvärr.
I avsnittet om olika artificiella hjälpmedel tar hon upp Reductil och Xenical. Efter ett år på fett-antabus och hotande sprutdiarréer och andra mysiga effekter kan man se fram mot 4 kilos viktnedgång.
Låter 3 kilos viktnedgång som något du skulle vilja uppnå och samtidigt utsätta dig för risken för bland annat:
Mycket vanliga biverkningar (hos fler än 1 av 10 användare som tagit detta läkemedel i kliniska studier):
- sömnsvårigheter
- förstoppning
- muntorrhet
Vanliga biverkningar (hos färre än 1 av 10 användare som tagit detta läkemedel i kliniska studier):
- hjärtklappning
- förhöjt blodtryck
- upplevelse av hjärtats slag (palpitationer)
- illamående
- huvudvärk
- oro
- stickningar i huden
- yrsel
- blodvallningar eller svettningar
... så är Reductil din melodi, garanterat. Glöm Reductil om du har hjärtproblem, förbjudet numera. Själv fick jag leverproblem och bukspottkörtelinflammation, tack, tack. Sambon meddelade att inom vården räknar man med en dödlighet om 20% av massiv organsvikt när man får bukspottskörtelinflammation och samtidigt har problem med gallan och levern som jag fick som biverkningar. Jag är glad för att jag lever.
"Lightprodukter är oftast bra för den som vill gå ned i vikt." Behöver jag säga mer?
Hur som helst, för den som inte har den minsta aning om kost och heller inte har något viktproblem är boken inte helt fylld med dravel. Men vi andra ...
LCHF/Atkins får sig en släng av sleven genom att hänvisning sker till orerereade studier som visar att personer som ätit Atkins gått ned 4,7 kilo efter ett år mot 2,6 kilo jämfört med vanliga HCLF. Inte signifikant nej, kanske inte.
Men det går inte att se eftersom boken helt saknar referenser och kanske för att den med referenser skulle kunna bemötas och dess utsagor motbevisas.
In.
Lard.
We.
Trust.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)