Cleaning out my closet ...

Ja, det ena eller det andra? Jag har varit på flera platser och allt har jag testat, nästan.

Fann händelsevis ett par saker jag tänkt att spara, men nu när jag hittade de igen, nästan samtidigt blev det viktigt att försöka formulera ett par tankar kring detta bloggen till viss del handlar om.

25 kilo på VV kändes inte som något verkligt åstadkommande, min VV-person var mer exalterad än jag själv och ville att jag skull anmäla mig till årets viktväktare. Då tyckte jag och tycker än, att det var ett sådant spektakel där jag inte tänkte ställa mig på en scen i mina gamla kläder som ett annat cirkusdjur.

Nej.

Diplomet på bilden är mitt personliga och det är daterat juni, 2004.

Tyvärr gick jag av olika anledningar upp de 35 kilo jag minskade med VV under loppet av ett par år och i oktober 2008 vägde jag till sist fantastiska (ni fattar) 163 pannor. När jag började VV år 2004 vägde jag utan en särskilt muskelbemängd kropp 159,6 kg. Det var mycke tungt, allt knakade i kroppen kändes det som, på den tiden rökte jag dessutom och hade umgåtts rätt flitigt med alkohol i många år. Alla mina värden, de jag vågade mig på att mäta i varje fall, inklusive sömnapnévärdena på en sömnutredning antydde - nej förresten, skrek - att min kropp var väg utför.

I hög hastighet.

Det som ligger till vänster, inte ringen, är en manual från Vitaklinikerna. Där det beskrivs hur ett liv utan magsäck ska gå till och konvalescentperiodens olika tvång. "Min behandlingspärm".

Osäker på hur mycket jag får återge nöjer jag mig med ett kortare citat om gastric bypass:

"[operationen] är en av de mest effektiva behandlingsmetoderna mot obesitas. Den nya konstruktionen i magen gör att du äter mindre och födovalet blir sundare. Du kommer inte må bra av mat rik på fett och socker, suget efter detta kommer minska." Kan någon säga aversionsterapi?

Det ordineras även ett proteinintag på 1,5 g / kilogram kroppsvikt samt 3-4 tillfällen med minst en timmas motion i veckan. Detta på en näringsintag på drygt 1200 kcal per dag. Det blir inte mycket muskler kvar efter ett halvår med denna regim, om man hade muskler till att börja med då.

Det spelar ingen roll med muskelförlusten fick jag veta på den information jag gick på, det är även inte tillåtet att äta proteintillskott för att lindra detta fenomen. Den smällen får man ta.

Jag är extremt lättad att jag inte är där idag.

Men:


Så det så.

Ringen är en gåva från min sambo och är tillverkad av Anton på:
http://soliddesign.blogg.se/index.html

Ny-gamla bekantskaper

Två personer i min klass på skolan har gått ned riktigt mycket i vikt, vi har fört öppenhjärtiga samtal om hur och varför och det har varit en bra grogrund för olika former av reflektioner kring ibland nödvändig viktförändring.

Nej, ingen har använt LCHF men båda kände till den. En har en sambo med svår värkproblematik som lindrats väsentligt efter kostomläggning. Anekdotiskt, visst men tillräckligt många anekdoter blir något. Ena tog förresten sibutramin och den andra gjorde GBY.

Själv stampar jag lite, längtar efter lite barmark som man kan springa på. Känns som om det sätter av snart med viktnedgången igen.

Hade litet "fruktvecka" här, med sushi ena dagen och en croissant med nutella och björnbärsmarmelad andra dagen. Det var väl hyggligt gott, men inget sug efter mer. Mättade litet dåligt med sushi, men känslan är fin.

Förresten blev hälsokontrollen av, 120/80 blodtryck och blodvärden rapporteras på fredag. Har tidigare resultat från för två år sedan, kan bli en skillnad.

In lard I trust.

Ålder liksom vikt är bara ...

... siffror, egentligen. Läste en rätt intetsägande artikel om ett projekt i DN. Det handlar om en 35-årig ungkarl som till sin stora överraskning och skräck får veta att han väger drygt 5 kilo för mycket och ett de fem kilona till största delen är kroppsfett enligt mätningar.

Ivrigt påhejad av någon professor fast förankrad i högkh+lågfettlägret ska han tappa vikt. Är det tänkt. Det lär han ju garanterat göra.

Som vanligt när det gäller "kostauktoriteter" nämns forskningsresultat som klart visar på statistiskt signifikant nivå att män som äter margarin (sic!) och oljor lever längre. Margarinet får stå för artikelpersonen, ska understrykas.

I klartext står studien är den allra första att indikera att intaget av mättade fetter från till exempel mejeri- och köttprodukter ger väsentligt högre risk att dö i hjärt- och kärlsjukdom. Här är studien i alla fall, på engelska:
http://www.ajcn.org/cgi/content/full/88/1/203

Forskaren Warensjö refererar också där till denna studie där hon måste nämna att alla inte kommit fram till samma saker gällande fett och fara. Det kan ha följder för möjligheten att reproducera resultaten hon lutar sig mot:
http://www.jacn.org/cgi/content/full/20/1/5?ijkey=aabc42ae94e55eb4f47b195af6e7bead4b0c8596

I diskussionen kommer forskarna dock fram till att andra faktorer än själva kosten kan leda till hjärt- och kärlsjukdom, respektive att det är tänkbart kosten endast delvis *kan* påverka hjärt- och kärlsjukdom och resten är andra fysiologiska faktorer. Svåra att reproducera med andra ord.

Men så sent som 2007 kom Warensjö under annan forskning fram till att:
- Det visade sig att höga proportioner av mjölkfettsyrorna 15:0 och 17:0 var kopplade till en minskad risk för en första hjärtinfarkt. Vi såg också att dessa fettsyror inte hade samband med riskfaktorer för det metabola syndromet, säger Eva Warensjö.

Resultaten överraskar, mjölkfett består till stor del av mättat fett som kan höja det skadliga LDL-kolesterolet och innebära en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom. Annika Smedman och Eva Warensjö har ännu ingen klar förklaring till sitt resultat.

Källa:
http://www.mjolkframjandet.se/faktabank/forskning/hjart-_och_karlhalsa/metabola_syndromet/mjolk,_motion_och_mat_for_att_mota_det_metabola_syndromet
Minsann.

I alla fall:

Undrar om LCHF-belackarna verkligen tror att vi inte äter något annat än smörskivor med ost på och inte steker i rapsolja och gör såser med olivolja och även har det på salladen?

Andra roliga länkar:
http://www.uu.se/nyheter/nyhet.php?id=848&typ=pm
http://www.folkhalsoguiden.se/upload/Mat/Fett%20och%20h%C3%A4lsa%20-%20Ulf%20Ris%C3%A9rus.pdf

Jag ska läsa in mer, det behövs. Finns ju fler sätt att få i sig fett. Forskning är viktigt, även om den säger emot det man själv tycker och informerat sig till.

In lard we trust.

30 kilo, milstolpe-time.

133 kilo klockade vågen in på igår. 15 paket socker (bra liknelse) borta från hjärta, knän, hälsa och självförtroende.

Den 22 var det tänkt att vi ska besöka vår LCHF-person, skolan hade andra planer. Börjar ju bli litet intressant nu, 7 kilo bort sedan förra besöket 091030. På 13 veckor cirka.

Så, vad händer nu? Målvikten eller vad man nu ska kalla den, önskevikten? Den är ju inte alltför långt borta, längre.

Medans jag funderar på det ...

Ja ni gissade rätt:

In lard we trust.

En liten hälsoinventering:

Litet för lågt blodtryck, får svim ibland när jag reser mig upp för fort efter att ha stått på huk en stund, det är rimligtvis inte vikten längre.

Ny tid, nya tag

Sitter och funderar en massa här. Läser just nu Good calories, bad calories av Gary Taubes och den är verkligen något att bita i. För er som så att säga inte har så mycket kött på benen om LCHF och skulle vilja ha litet intressanta argument i samtal om LCHF eller andra livsstilar kan jag rekommendera den starkt.

Ligger just nu på en fjärdedel och man ids läsa kanske 30-40 sidor åt gången, där står mycket och man häpnar över hur vindlingarna snirklat sig när det gäller övervikt, diabetes, vad fett är farligt för (inte mycket) och hur raffinerade kolhydrater faktiskt inte är den direkt nyttigaste förädlingen människan är upphov till.

Jag har funderat över att göra en hälsokontroll och när nästa termins schema till sist letar sig ut även till oss studenter ska jag göra en komplett sådan med blod och rubbet. När snön väl försvinner är det löpningsdags, hann ju vräka ned innan jag hann snöra på mig första gången. Men jag känner hur muskelminnet svarar när jag har sprungit bara kortare sträckor när jag är ute med dottern. Åhh.

Boken ovan är intressant för den tar upp en massa saker folk bara "VET". Såsom att fibrer är nyttiga, ett litet fettintag gör dig smalare och att överdriven saltanvändning enskilt är den största faktorn för högt blodtryck. Bland annat. Eller att enda sättet att förlora vikt är att äta mindre än du förbrukar, punkt.

Men det är allt som oftast inte mycket att diskutera, för folk i gemen är övertygade om att de har rätt och oftast inte alls intresserade av att höra andras perspektiv på saker. Risken är att det förhållningssättet beskärs även andra nya rön eller åsikter i personernas liv och yrkesliv.

Tänk dig en läkare som blankt vägrar resonera kring att en lågkolhydratskost vore bra för blodtryck, övervikt och ... Ehhh... Förresten...

Ni fattar.

In lard we trust. But not any old lard.

Ett nytt år med bloggen och LCHF

Gjorde fisksoppa igår, med grädde, lax, pangaius, räkor, kräftor , saffran och vin. Grymt gott. Fuskar med moroten och skivar med potatisskalaren så ser det mera ut, tar kanske litet tid.

Istället för buljongtärning gör jag laxen i större stycken med skinnet på och kokar försiktigt 35 minuter cirka. Provade cayenne, dillfrön, persillade och dragon i, bästa soppan på länge. Men får ju dra på mer för att komma upp i smak utan buljong. Dottern älskade den! Använde även riktigt, oraffinerat salt plus flingsalt samt nymalen blandpeppar.

Bra med aioli till så man kommer upp i fett, plus att vitlök alltid är bra.

Sambon kom på att vi borde göra en ny receptpärm, med LCHF-matlagning. Blir litet mycket bea och kött-träskigt annars, med risk att man ledsnar på konceptet.

In lard we still trust.

Men platån är där den är, 135 kilo i 6 veckor nu. Min våg stod fel i nya badrummet.